Jag tänker kanske mer på det han brukar göra än just honom. Det jag tänker mest på är libero-Jocke på Viking Line på väg hem från Island Games på Åland i somras.
Buffén var bokad och klar. En skön sittning på två timmar låg framför oss.
Lycka på en tallrik med andra ord.
Då klev vår kortaste spelare in i matchen.
Detta var allt som libero-Jocke tog.
Ingenting annat.
Absolut ingenting.
"Jag hittade inte såsen", var hans förklaring.
Alla kring bordet nickande förstående och fortsatte att äta vår mat.
Man kan ju inte annat än älska honom. När hans benhinnor har gett upp så han måste sluta med volleyboll så tycker jag vi skall ha honom som maskot!
SvaraRadera