Nu har jag gjort det igen.
I väntan på att gå till båten för att att ta båten som ska ta oss till båten till Åland (long story) då ser jag på OS.
Curlingfinal damer.
Sverige mot Kanada.
Jag ser att Sverige ligger under med två poäng med två stenar kvar i den nionde omgången.
Omöjligt med andra ord.
Så jag byter kanal, till typ testbild eller nått.
Byter tillbaka några minuter senare.
Då har Sverige tagit guld.
WTF?
Så kan det gå när man inte vågar se.
Vilken arselbitare man kan vara.
27.2.10
25.2.10
Om du har tråkigt
När jag har lite tråkigt, det händer ibland, så brukar jag tänka på libero-Jocke i mitt volleyboll-lag Team Gotland.
Jag tänker kanske mer på det han brukar göra än just honom. Det jag tänker mest på är libero-Jocke på Viking Line på väg hem från Island Games på Åland i somras.
Buffén var bokad och klar. En skön sittning på två timmar låg framför oss.
Lycka på en tallrik med andra ord.
Då klev vår kortaste spelare in i matchen.
Detta var allt som libero-Jocke tog.
Ingenting annat.
Absolut ingenting.
"Jag hittade inte såsen", var hans förklaring.
Alla kring bordet nickande förstående och fortsatte att äta vår mat.
Jag tänker kanske mer på det han brukar göra än just honom. Det jag tänker mest på är libero-Jocke på Viking Line på väg hem från Island Games på Åland i somras.
Buffén var bokad och klar. En skön sittning på två timmar låg framför oss.
Lycka på en tallrik med andra ord.
Då klev vår kortaste spelare in i matchen.
Detta var allt som libero-Jocke tog.
Ingenting annat.
Absolut ingenting.
"Jag hittade inte såsen", var hans förklaring.
Alla kring bordet nickande förstående och fortsatte att äta vår mat.
Bra tv
Biggest loser!
Must see tv.
Jag är tokigt fast just nu.
11.00 varje förmiddag väntar jag på att Allison ska leda mig in i tjockisarnas förtrollade värld.
Det är en härlig värld, en underbar värld.
Must see tv.
Jag är tokigt fast just nu.
11.00 varje förmiddag väntar jag på att Allison ska leda mig in i tjockisarnas förtrollade värld.
Det är en härlig värld, en underbar värld.
23.2.10
Dolphan!
Dolph Lundgren är förvisso en jäkligt cool kille.
Han är också sjukt populär just nu.
Men allt han rör vid verkar inte bli guld.
Snarare bajs.
Den här filmen: http://www.imdb.com/title/tt0382028/
får omdömet worst film ever och unwatchable.
Den måste man se med andra ord.
Pirate bay here I come.
Han är också sjukt populär just nu.
Men allt han rör vid verkar inte bli guld.
Snarare bajs.
Den här filmen: http://www.imdb.com/title/tt0382028/
får omdömet worst film ever och unwatchable.
Den måste man se med andra ord.
Pirate bay here I come.
22.2.10
Hårda volleybollkillar
Av någon konstigt anledning hamnar alltid team Gotland volleyboll mitt i de värsta av oväder.
2006 eller när det nu var, hamnade mitt i Stormen Per och nu i helgen var vi tvugna att köra genom en klass 2-varning för att komma till matchen på söndagen.
Men då innebanduypelare, badmintonlirare och handbollstjommar ställer in så väljer såklart Team Gotland volleyboll att köra på.
Vi är hårda på det sättet...
Typ.
Vi har inget överflöd av juniorer i Team Gotland men två av dem var med på helgens utflykt.
De satt bak i min bil.
De hördes.
Jävlar vad de hördes.
De flesta diskussioner gick ut på följande:
Junis 1: Ja
Junis 2: Nej
Junis 1: Ja
Junis 2: Nej.
Jag tror ni fattar.
Jag gjorde i och för sig inte det. Jag fattade inte när junisarna vek sig av skratt när vi åkte förbi Trångsund.
Men så är jag inte 17 längre heller.
Nåja. Nu ska jag tvätta bilen. Det har jag lärt mig att man ska göra efter att man varit på det salta fastlandet.
Kan någon lära Viktor att sova på natten skulle jag vara glad.
Men det är en annan blogg. Som vi får ta en annan gång.
2006 eller när det nu var, hamnade mitt i Stormen Per och nu i helgen var vi tvugna att köra genom en klass 2-varning för att komma till matchen på söndagen.
Men då innebanduypelare, badmintonlirare och handbollstjommar ställer in så väljer såklart Team Gotland volleyboll att köra på.
Vi är hårda på det sättet...
Typ.
Vi har inget överflöd av juniorer i Team Gotland men två av dem var med på helgens utflykt.
De satt bak i min bil.
De hördes.
Jävlar vad de hördes.
De flesta diskussioner gick ut på följande:
Junis 1: Ja
Junis 2: Nej
Junis 1: Ja
Junis 2: Nej.
Jag tror ni fattar.
Jag gjorde i och för sig inte det. Jag fattade inte när junisarna vek sig av skratt när vi åkte förbi Trångsund.
Men så är jag inte 17 längre heller.
Nåja. Nu ska jag tvätta bilen. Det har jag lärt mig att man ska göra efter att man varit på det salta fastlandet.
Kan någon lära Viktor att sova på natten skulle jag vara glad.
Men det är en annan blogg. Som vi får ta en annan gång.
18.2.10
Overklig
Snabbt bara.
Jobbet ni vet.
Den här är overklig. Lyssna på texten.
Lyssna noga.
Riktigt noga. Håller ni med?
Jobbet ni vet.
Den här är overklig. Lyssna på texten.
Lyssna noga.
Riktigt noga. Håller ni med?
I'm on a horse
jag sitter på jobbet nu och får väl kanske inte blogga på min privata blogg på arbetstid.
Vi säger att jag tar en lite paus precis nu då.
Jag vill bara att ni ser på den här reklamen.
Den är skoj.
På riktigt
"I'm on a horse"
Vi säger att jag tar en lite paus precis nu då.
Jag vill bara att ni ser på den här reklamen.
Den är skoj.
På riktigt
"I'm on a horse"
17.2.10
Världsklass, SVT
Jag skrev en krönika i tidningen för några månader sedan som handlade om hur blödig man har blivit efter det att man har blivit förälder.
För mitt gråtmilda hjärta var det redan innan jobbigt att se på OS - nu är det i det närmaste outhärdligt.
Sen gör det inte saken bättre att SVT håller absolut världsklass i sin bevakning, framför allt när Sverige tar guld.
Titta på det här klippet om Charlotte Kallas gulddygn. Det är fulländad sportunderhållning.
Underbart.
Popsen for president!
För mitt gråtmilda hjärta var det redan innan jobbigt att se på OS - nu är det i det närmaste outhärdligt.
Sen gör det inte saken bättre att SVT håller absolut världsklass i sin bevakning, framför allt när Sverige tar guld.
Titta på det här klippet om Charlotte Kallas gulddygn. Det är fulländad sportunderhållning.
Underbart.
Popsen for president!
16.2.10
Tidens biverkningar
En av biverkningarna med mina jobb är arbetstiderna.
Jag jobbar alltså som sportreporter på Gotlands Tidningar och det innebär att man jobbar kvällar och helger.
Ungefär den tid som alla andra är lediga. Inte helt optimalt egentligen man WTF, det är bara att gilla läget.
Just nu när Viktor är liten passar det helt okej, men den dagen han börjar på dagis får vi säga hej då till varandra - vi ses när jag blir pensionär.
Jag tänker nog inte jobba på GT-sporten till jag är 65 men det är en annan blogg.
I alla fall.
Biverkingar.
Kan man kalla det något annat när man sitter framför tv klockan 12.25 och ser på Sjunde Himlen.
Just förmiddagstv lämnar ju en del att önska för att uttrycka sig försiktigt.
Det är bara Smallville som sticker ut och då är inte ens det speciellt bra.
Gäör något annat kanske ni tänker.
Nej, säger jag då.
Jag är ledig, när man är ledig ser man på tv. Det finns säkerligen en lag på det någonstans.
Sjunde Himlen. Vilket skräpprogram. Jag sitter och skäms över mig själv.
Jag jobbar alltså som sportreporter på Gotlands Tidningar och det innebär att man jobbar kvällar och helger.
Ungefär den tid som alla andra är lediga. Inte helt optimalt egentligen man WTF, det är bara att gilla läget.
Just nu när Viktor är liten passar det helt okej, men den dagen han börjar på dagis får vi säga hej då till varandra - vi ses när jag blir pensionär.
Jag tänker nog inte jobba på GT-sporten till jag är 65 men det är en annan blogg.
I alla fall.
Biverkingar.
Kan man kalla det något annat när man sitter framför tv klockan 12.25 och ser på Sjunde Himlen.
Just förmiddagstv lämnar ju en del att önska för att uttrycka sig försiktigt.
Det är bara Smallville som sticker ut och då är inte ens det speciellt bra.
Gäör något annat kanske ni tänker.
Nej, säger jag då.
Jag är ledig, när man är ledig ser man på tv. Det finns säkerligen en lag på det någonstans.
Sjunde Himlen. Vilket skräpprogram. Jag sitter och skäms över mig själv.
14.2.10
Tankar om pistagenötter
Det finns såklart en mängd olika saker här i livet att lägga tid och energi på.Här är en.
Nu sitter jag i min rutiga IKEA-fåtölj, dem med fläckar efter blåbärspure, det är alltså inte något som är i designen från början utan en rest av en slabbig liten Viktor.
Viktor sover och Frida sitter väl på båten just, hon är hemma igen om någon timme eller så.
Jag sitter och stirrar på en skål med nötter, eller rättare sagt, en skål med tomma nötskal.
Det är det som är min huvudsakliga syssla just nu.
Inte att nötterna är tomma, men jag tillbringade just säkerligen a good ten minutes åt att fundera vilken taktik som är att föredra när man ska äta pistagenötter.
Just pistagenötter är det nya svarta i familjen Wallstedt/Engström.
Det hela handlar om skalen ska hamna i samma skål som de oskalade nötterna eller inte.
Vissa av er (även om jag tvekar att någon har orkat antingen komma så här långt ner och/eller har ägnat speciellt mycket tanke åt detta problemet) kanske tycker det är givet.
Klart inte skalen ska ner med nötterna.
Men ser ni. Det är inte så enkelt.
Det finns ett spänningsmoment i att inte veta hur många nötter man har kvar. I en skål med bara nötter ser man, för varje nör man tar, hur nivån av härliga salta nötter blir lägre och lägre.
Det är en tung börda som faktiskt tar en del av den glädje man kan känna av att äta just nötter.
Om man däremot lägger tillbaka skalen i samma skål som de nötter som är kvar blir det en utmaning att hitta de där sista nötter, man vet ju inte hur många nötter det är kvar. Det är en kittlande känsla.
Då borde allt vara frid och fröjd, eller hur?
Men det är det inte.
Den besvikelsen man känner när det oundvikliga faktumet infinner sig att man har ätit sin sista när kommer när man minst anar det. Det går ju inte att veta när den sista nöten förburkades.
Den är ju gömd bland skalen.
Och man vill ju veta när man äter den sista nöten. Det vill man ju.
Erkänn att det är en delikat situation.
Nötter.
Man blir inte klok på dem.
13.2.10
Bästa presenten
Frida är tillbaka från sin exil i Eskilstuna.
Hon hade med sig presenter till Viktor. Från hans gudmödrar.
Bästa presenten - en bok med prutljud.
Det kommet att bli redigt folk av Viktor. Sanna mina ord.
Hon hade med sig presenter till Viktor. Från hans gudmödrar.
Bästa presenten - en bok med prutljud.
Det kommet att bli redigt folk av Viktor. Sanna mina ord.
Upprättelse
Volleybollproffset ville absolut ha upprättelse för min attack om skjorthoggningen.
Den här la han nämligen på bordet när han kom hem till mig idag.
Okej. Men en gång är fortfarande en tillfällighet.
Så det så.
Jag hade faktiskt både Viktors Gudfäder (kan man säga det utan maffiavibbar?) på besök. Både Anders och proffset plus Cama. Det var, som kidsen säger, najs.
Den här la han nämligen på bordet när han kom hem till mig idag.
Okej. Men en gång är fortfarande en tillfällighet.
Så det så.
Jag hade faktiskt både Viktors Gudfäder (kan man säga det utan maffiavibbar?) på besök. Både Anders och proffset plus Cama. Det var, som kidsen säger, najs.
Vaken
En nyvaken Viktor klockan åtta.
Vilken sötnos.
Inte lika söt när han är vaken 01.12, 03.23, 05.41 och 06.58.
Men jag älskar ju honom då också.
Bara på ett annat sätt.
12.2.10
Inte så oväntat...
... Med tanke på hur kommunen är.
Har man inte ont om parkeringsplatser i innerstan så dumpat man snö från ett mindre europeiskt land över de som finns.
Inte så svårt egentligen.
Så jobbar vi på Gotland.
Välkomna!
Home alone
Frida, min flickvän, hat lämnat ön. Hon har åkt till Eskilstuna av alla ställen.
Go figure.
Det innebär att the Wallstedt boys är själva. Det kan gå lite hur som helst.
Jag har precis dragit fram lekhagen framför tvn.
Det är ingen dålig timing att OS drar igång.
Förresten. Är det bara jag som inte gillar David Fjäll på SVT Sport?
Volleybollproffset var här alldeles nyss. Han sprang in, snodde åt sig en skjorta.
"Jag ska på middag" var hans ursäkt sen försvann han som en avlöning.
Undra när jag får se min Abercrombie skjorta med "muscle fit" modell (sant, faktiskt) igen? Om han är som jag kan det ta något år...
Uppdatering kommer.
Nu sticker Viktor upp huvudet över kanten på lekhagen.
Livets mening kallar på uppmärksamheten. Då kommer man.
Stay fresh!
Go figure.
Det innebär att the Wallstedt boys är själva. Det kan gå lite hur som helst.
Jag har precis dragit fram lekhagen framför tvn.
Det är ingen dålig timing att OS drar igång.
Förresten. Är det bara jag som inte gillar David Fjäll på SVT Sport?
Volleybollproffset var här alldeles nyss. Han sprang in, snodde åt sig en skjorta.
"Jag ska på middag" var hans ursäkt sen försvann han som en avlöning.
Undra när jag får se min Abercrombie skjorta med "muscle fit" modell (sant, faktiskt) igen? Om han är som jag kan det ta något år...
Uppdatering kommer.
Nu sticker Viktor upp huvudet över kanten på lekhagen.
Livets mening kallar på uppmärksamheten. Då kommer man.
Stay fresh!
11.2.10
Viktor
Detta är Viktor förresten.
Han har sin finaste tröja på sig.
Inga konstigheter.
Fast när han bara var ett par veckor gammal då kissade han ner min tröja med samma märke.
Hur ska man tolka det?
Dags för nästa steg
Så var den här.
Den nya bloggen. Det första inlägget. Inte för att jag just nu vet vad jag ska fylla den med, men nu kan jag skriva om Viktor utan att tänka närmare på det.
Viktor, för er som har hittat hit och inte läst någonting av mig tidigare, är min son. Min son som föddes den 29 april 2009.
Världens sötaste - true story.
Det är också Viktor som, indirekt ska tilläggas, i dag gjorde att man inser att man inte längre är en ungdom.
I dag vaknade jag efter sex timmars sammanhängande sömn och kände mig vaken, pigg, alert och på gång.
Det, mina vänner, hände inte för tio månader sedan.
Men så är man en ny människa, en vuxen version av den förra Per.
Jag gillar den killen. Han verkar trevlig.
Den nya bloggen. Det första inlägget. Inte för att jag just nu vet vad jag ska fylla den med, men nu kan jag skriva om Viktor utan att tänka närmare på det.
Viktor, för er som har hittat hit och inte läst någonting av mig tidigare, är min son. Min son som föddes den 29 april 2009.
Världens sötaste - true story.
Det är också Viktor som, indirekt ska tilläggas, i dag gjorde att man inser att man inte längre är en ungdom.
I dag vaknade jag efter sex timmars sammanhängande sömn och kände mig vaken, pigg, alert och på gång.
Det, mina vänner, hände inte för tio månader sedan.
Men så är man en ny människa, en vuxen version av den förra Per.
Jag gillar den killen. Han verkar trevlig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)